My breastfeeding from start to finish!

På BB i Karlskoga två dagar efter att hon var född! 
 
Under graviditeten hade jag många funderingar kring amning. Hur skulle det gå, hur skulle det kännas, skulle jag kunna amma eller vad hade jag att vänta. Så jag tänkte dela lite utav mina tankar och egna erfarenheter. 
 
Amningen för mig kom igång efter ca 3 dagar. Många hade varnat mig för tredagars gråten, på 1177.se står det såhär om tredagars gråten 
 
Ofta under det tredje dygnet sker en omställning av hormoner som kan göra att man känner sig ledsen och nedstämd. Detta brukar kallas tredjedagsgråten eller baby blues och upphör efter några dagar. De vanligaste symtomen är humörsvängningar, gråtattacker och ibland ångest och sömnsvårigheter. Det är bra om de som finns i mammans närhet känner till vad som händer och kan stötta henne.
 

Tredagars gråten kommer ofta i samband med att mjölken rinner till. För med mjölken så kommer miljoner utav extra hormoner. Men jag hade tur jag kände inte av tredagars gråten. Vilket var otroligt skönt! När mjölken rinner till så blev mina bröst gigantiska. Dom växte ungefär tre storlekar bara över en natt. Och det rann, och rann och rann. Bröstinläggen som man kan köpa på affären var jag tvungen att byta ungefär en gång i timme dygnet runt. För det sprutade. Så fort jag tog av mig min BH så sprutade det rakt ut. Tänk er en vattenpistol som ni har ett konstant sprut ifrån, så var det från mina bröst. Det bara sprutade, rakt ut, hela tiden! 
 
 
Men däremot klarade jag mig ifrån skavsår på bröstvårtorna helt och hållet. Jag använde heller inte någon amningsnapp då jag inte kände något behov utav det. 
Men nätterna orkade jag inte byta bröstinläggen vilket resulterade i att jag fick byta bh varje dag, byta lakan varje dag och sova med handdukar i amningslinnet. Inte det mysigaste, men mat fanns det till våran sessaplopp. 
Efter ungefär en månad så slutade det att forsa mjölk. Då fanns det så det räckte till Lovelin och blev lite över. 
 
Att amma var mysigt tycker jag! Och för dom som kan och vill så säger jag bara kör på. Det är så gosigt och härligt att ha sitt barn så otroligt nära. Men om du väljer att helamma så blir du "fast". För det är du som är matkällan. Det är hos dig maten finns. Så några tips är bröstpump, amningskopp och former för iskuber. 
 
Jag älskade min bröstpump från Philips Avent, finns på apoteket, ca 500 kr. 
 
 Amningskupor köpte jag på apoteket, ca 120 kr.
 
 Iskuber, finns på t.ex. Ica. Allt från 10-100 kr.
Om du använder dig av alla eller några a sakerna så kan du vara hemifrån lättare. Men tänk på att ditt barn kan bli bortskämt med att det är så mycket lättare med flaska. Vilket gör att det kanske börjar tuttvägra. 
 
Jag fortsatte att amma Lovelin till 100 % fram tills hon var ca 5 ½ månad. Då valde jag att börja ge henne lite ersättning också för hon hade en dipp i sin viktkurva i och med att hon hade feber för första gången. När vi åkte till London så valde vi att ge mer ersättning i och med att jag inte vill amma offentligt. Spelar ingen roll för mig att andra gör det, men jag själv vill inte. Jag kände mig inte bekväm med det och hur svårt är det att sätta sig i skym undan och amma. Men dom gångerna det inte gick, som i en park eller när vi åt så gav vi ersättning. 
 
Lovelin och sin pappa utanför Buckingham Palac, inte lätt att amma i skym undan där. 
 

Lovelin börjad aldrig tuttvägra. Men jag insäg bekvänligheten med flaska. Hur underbart var inte det att kunna gå ifrån när jag ville! Så jag valde att börja dra ner på amningen en hel del. Och efte en vecka så valde jag att avsluta det helt och hållet. Lagom till att hon blev 6 ½ månad så slutade jag amma helt och hållet. Då kände jag att jag gjort mitt. För mig var det jättelätt att sluta amma. 
 
Jag hade nämligen bestämt mig för att redan från början inte tillåta mig själv att bli en napp. Jag ville inte bli en napp som var tvungen att ta fram bröstet så fort det vart lite gråt. Jag sa från början äen att jag inte tänkter trösta eller natta med bröstet. För jag ville inte få det jobbigt när jag valde att sluta amma. Eller bara det att alltid behöa ta fram bröstet. Och i början hade det säkert varit enklst om jag stoppat till bröstet, men Lovelin lärde sig snabbt att mamma inte är en napp. 
 
Så den dagen jag sa att n slutar jag amma helt så var det inga problem att byta tutte mot nappflaska. Lovelin åt lika bra utan och att trösta, natta eller vara nära och gosa var inga problem. För det vart inte annorluna på något vis för henne. Och det bästa med att sluta ama var att nu kunde jag åka ifrån när jag ville, jag "slapp" ta alla nätter och Tony fick vara lika delaktig i matningen som jag var. För nu kunde han också. 
 
När jag slutade amma så fylldes brösten till gigantisk storlek igen. Dom vart Pamela Anderson stora... Inte skönt kan jag lova. Det vart knölar överallt i brösten och det spände utav bara helvete. Brösten kändes som om dom bran. Men jag pumpade ut mjölk en gång och slängde iväg och sen handmjölkade jag ut lite morgon och kväll. 
 
Sen var det slut. Amningen var ett avslutat kapitel för mig och Lovelin. Vi hade avslutat de och ingen a oss saknade det. Det var en underbar period, men jag kände att vi slutade i rätt tid för oss båda. 
 
 

This helps me!

Att få barn är underbart, hittills så känner jag bara väldigt mycket lycka över att jag fått en så go och fin dotter. Så när hon på källarna mellan ungefär sju och nio får en skrikperiod för att hon har ont i magen så finns det ingeting som hjälper så mycket som lugn. Att bara hålla henne i sin famn, pussa och mysa i lammullsfilten är det som lugnar snabbas av allt. Hon bara älskar det. 
 
På dagtid så älskar hon även att åka i vagnen, råkar hon skrika när man lägger henne i vagnen så blir hon lugn på som längst tre minuter. Sen sover hon, med öppen mun och sjukt djupt. Så mysigt! 
 
En annan sak som gör henne lugnare än en filbunke är när hon får ligga i badet. Hela hon bara flyter ut över hela badet, det mysig i badet är också när denna lilla nakenfis ligger på ens brös helt varm och mysig och tillslut somnar. Min lilla älskling, sötnosen som är världens bästa prinsessa. Min dotter!